Lugnet efter stormen

Idag (hmm blir egentligen igår med tanke på tiden )var jag och åt pizza med Håvard, en polare från Kristiansand som bor i Bergen. Där studerar han arkitektur och lever livet. Jag blev himla sugen på att ta en trip till Bergen, verkar som en fantastisk stad och det känns som att bor man i Norge så finns det två måsten att se och det är Oslo och Bergen. Det var skickelig koseligt och vi satt i flera timmar och pratade konst, politik, film och massa musik. Han är precis som jag väldigt intresserad av musik och vi diskuterade i princip allt som går att diskutera om musik. Varje dag lär man sig något nytt, det är så roligt att höra om andras erfarenheter och kunna berätta om sina egna.







Men när vi satt där med munnen full av pizza och mitt uppe i en diskussion om ifall Körperwelt (googla det) var konst eller om det bara var ett groteskt och makabert försök att provocera så fick jag ett samtal som krävde snabba beslutningar.

I korta drag handlade det om att jag skulle bestämma mig samma kväll om jag vill skriva på kontrakt och betala en viss summa till hyresvärden till på tisdag. Sedan kommer Ewelinas kompis Kristin flytta in i Maj och då blir hyran billigare. Grejen är att det är ganska mycket pengar som jag måste komma upp med snabbt och det dröjer några veckor innan jag får lön. Men om jag inte betalar och skriver på kontraktet så kommer en annan kille flytta in här på tisdag. 

Se hela bilden








                


Mitt alternativ hade varit att åka hem och försöka hitta någonstans att bo hemifrån och det tar ett tag att hitta lägenhet. Och då hade jag förlorat det jobb jag har här och även om jag inte kommer få jobba så mycket denna månaden så är det lite i alla fall och det är inte särskilt svårt att hitta annat jobb vid sidan av. Och kommer man hem så är det så lätt att man fastnar där och då skulle jag känna mig så misslyckad och som en "quitter" så det finns inte i min värld. Nej, jag ska fixa detta och även om det kommer bli svårt just nu så ska jag få in mina pengar och betala för mig och tjäna så att jag också kan spara. Jag kommer klara det, att misslyckas finns inte jag skulle dö av skam. Nu har jag bestämt mig för att betala och skriva på kontraktet och jag måste bara klara det.

Det finns bara en väg och den är rakt fram.  





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0